Pronomen

Låt oss börja med att konstatera vilka pronomen jag åsyftar med min rubrik. Jag kommer i detta inlägg endast att behandla tredje person singularis och de tre vedertagna pronomen som finns i svenska: han, hon och hen.

Han är ett pronomen som används som ersättning för en mansperson, eller ett mansnamn, i tal och skrift. Det böjs idag enligt mönstret:
Nominativ: han
Ackusativ/dativ: honom
Det ofta förekommande "Jag såg han" eller motsvarande, där således nominativformen placeras där det bör vara ackusativ-/dativform, är huvudämnet för många språkliga diskussioner idag. Låt mig därför passa på att klargöra att detta inte är ett nytt fenomen, utan en kvarleva efter ett äldre sätt att böja detta ord. Anledningen att detta i regel inte förekommer med pronomenet hon, är också att hon aldrig använts i den funktionen. Den tidigare formen var istället hana. Idag irriterar sig många på detta, och jag skulle rekommendera den som håller fast vid fenomenet att modernisera sitt språk och använda han, honom. Inget annat.

Hon används som ersättning för en kvinna eller ett kvinnonamn. Det böjs:
Nominativ: hon
Ackusativ: henne

Hen är ett nytt språkfenomen som kämpar för att etablera sig, och därför kräver en närmare presentation. Jag är personligen en stor anhängare av detta ord, då jag tycker att det fyller en annars mycket påtaglig lucka i det svenska språket, och jag hoppas att de av er som ännu inte är bekväma med begreppet börjar använda det efter detta inlägg. Hen används dels om personer som definierar sig som intergender (varken som kvinna eller man, mer info: http://www.rfslungdom.se/?p=2890) eller andra, liknande definitioner (ex nongender, bigender). Hen kan även användas som könsneutralt pronomen, i flera sammanhang där en persons kön är okänt eller ovidkommande. Att använda hen kan även vara en gest av artighet eller respekt, då en inte känner till hur personen en talar/skriver om definierar sig och vilket pronomen hen föredrar. Om hen kan även sägas att ordet, då det som sagt är tämligen nytt, ibland kan ses stavat med ä. Detta sägs vara en rest från den finska stavningen av ordet, men jag har dessvärre misslyckats i mina försök att spåra och verifiera detta påstående. (Om någon vet mer om ordets ursprung, lämna gärna en kommentar.) Hen böjs:
Nominativ: hen
Ackusativ/dativ: henom
För den intresserade kan nämnas att det idag verkar finnas två vedertagna motsvarigheter till hen i engelskan, herm och shim. De flesta jag känner har då valt att använda termen shim, eftersom herm lätt leder tankarna till sperm, och detta bör enligt min mening respekteras.